Utbildning
I ett kunskapssamhälle är utbildning mycket viktigt. OECD framhäver humankapitalet som en av de viktigaste tillväxtfaktorerna. Undersökningar har visat att om alla får ett extra års utbildning kommer det på sikt att öka BNP med fem procent. För Öresundsregionen och dess näringsliv är utbudet av en välutbildad och flexibel arbetskraft på alla nivåer en livsviktig förutsättning för att regionen ska kunna bevara och stärka sin konkurrenskraft och sin position som en av de ledande utbildnings- och kunskapsmetropolerna i Europa.
För den enskilde bidrar utbildning till att säkra en hög livskvalitet genom att möjliggöra lärande och självförverkligande. Alla behöver goda utbildningsmöjligheter för att säkra personlig utveckling, jobbmöjligheter och på det hela taget ett aktivt samhällsdeltagande. Men utbildning är inte bara till nytta för den enskilde – det är också en nödvändighet. För på dagens arbetsmarknad skärps kraven hela tiden och risken att bli ”bortkopplad” och förlora kontakten med arbetsmarknaden är helt klart störst för personer med begränsad eller ingen utbildning alls.
Nedan jämförs utbildningsnivån i metropolregionen Köpenhamn med en rad andra storstadsregioner vad gäller andelen högutbildade. Därefter ser vi på de regionala skillnaderna i Öresundsregionen och utvecklingen i utbildningsnivån. Slutligen presenteras prognoser för såväl utbildningsnivå som arbetskraftsbehov.
Den internationella nivån
Att jämföra utbildningsnivån i olika länder är svårt. Skälet till det är att utbildningssystemen ser mycket olika ut i länderna och det är svårt att hitta jämförbara statistiska mått som tar hänsyn till detta (se även kommentarer till statistiken). Enligt OECD:s kartläggning av metropolen Köpenhamns internationella konkurrenskraft är bristen på kvalificerad arbetskraft en av de stora utmaningarna för tillväxten.
Trots dagens höga arbetslöshet kommer bristen på kvalificerad arbetskraft att vara en av de största utmaningarna för den framtida välfärden i Köpenhamn. OECD pekar på flera orsaker till att Köpenhamn har problem med att få kvalificerad arbetskraft. För det första har Köpenhamn svårt för att attrahera och hålla kvar kvalificerad utländsk arbetskraft. För det andra tar de studerande för lång tid på sig att slutföra sin utbildning. Dessutom utnyttjas kompetenserna hos de invandrare som är bosatta i Danmark inte tillräckligt. Allt detta leder till att det finns färre högutbildade i Köpenhamn än i många andra storstäder. Både Stockholm och Helsingfors har en betydligt högre andel högutbildade invånare.
Det är viktigt att påpeka att bristen på arbetskraft inte bara begränsas till högutbildade personer. De kommande åren kommer det även att bli en allt större brist på arbetskraft bland dem med kortare eller medellånga utbildningar (se prognos i sista avsnittet).
Den regionala nivån
Var tredje person mellan 25 och 64 år i Öresundsregionen har en högskole- eller universitetsutbildning, vilket ligger över den nationella genomsnittsnivån i både Sverige och Danmark.
Internt i Öresundsregionen finns det dock stora skillnader, eftersom Region Hovedstaden har den högsta andelen universitetsutbildade följt av Skåne – medan Region Själland har den lägsta andelen högskoleutbildade. Skåne har den största andelen personer med gymnasiet som högsta utbildningsnivå och Region Själland har den största andelen personer med grundskolan som högsta utbildningsnivå. Den demografiska strukturen med en yngre befolkning, som ännu inte har slutfört en lång utbildning, är den främsta förklaringen till denna skillnad.
De stora interna skillnaderna återspeglar sig också på den kommunala nivån. I en del kommuner har hälften av befolkningen (25–64 år) en högskole- eller universitetsutbildning. Det gäller t. ex. Frederiksberg, Gentofte, Lyngby-Taarbæk, Rudersdal, Lund och Lomma. I andra kommuner som t. ex. Ishøj, Tårnby, Lolland, Odsherred, Östra Göinge, Örkelljunga, Bjuv, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Klippan och Åstorp har mindre än 20 procent av befolkningen en högskole- eller universitetsutbildning.
Skåne har den högsta andelen med enbart grundskola – 17,6 procent – av befolkningen i åldern 25-64 år som högsta utbildningsnivå, medan resten av befolkningen har en utbildning utöver grundskolan. Detta beror i hög grad på det svenska utbildningssystemet som är bra på att stärka de ungas formella kompetenser, eftersom nästan alla fortsätter på gymnasiet efter grundskolan. Det är antagligen en bidragande orsak till att Skåne är nära att realisera målsättningen om att 95 procent i en årskull ska genomföra en gymnasieutbildning i Sverige – år 2007 hade 84,3 procent av dem i åldern 25–29 år slutfört en gymnasieutbildning. I Region Hovedstaden och Region Själland var detta 74,3 procent och 70,9 procent.
Strategier och utmaningar i EU
- Profilmodellen för regionerna
Källa: Undervisningsministeriet: Profilmodellen för regionerna




