Arbetsmarknadsstatistik – fakta och problem
Ørestats registerbaserade arbetsmarknadsstatistik bygger på den nationella register-baserade arbetsmarknadsstatistiken (RAS: Danmarks Statistik, DSt; RAMS: Statistiska Centralbyrån, SCB). Populationen i RAS är den folkbokförda befolkningen i Dan-mark den 1 januari respektive år. I RAMS är populationen folkbokförda i Sverige 31 december. Därför benämns statistiken med olika årsuppgifter i Danmark och Sverige. De senaste versionerna som används i Ørestat är RAS 2009 och RAMS 2008. I Öre-sundsstatistiken är RAS anpassat till RAMS, vilket innebär att siffrorna som avser den danska Öresundsdelen är publicerad med ett års fördröjning jämfört med den officiella danska statistiken.
RAS/RAMS exkluderar gränspendlare från arbetskraften, vilket innebär att sysselsättningen blir missvisande i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. De senaste, officiella pendlingsuppgifterna är från 2008 och då pendlade 19 100 arbetstagare från Skåne till Danmark. Dessa Öresundpendlare är inte medräknade när SCB redovisar sysselsättningen efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) för Skåne. Likaså saknas dessa i den danska arbetsmarknadsstatistiken, när DSt beräknar antalet sysselsatta ef-ter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Även de cirka 700 arbetspendlare som rör sig från Danmark till Sverige statistikförs inte som sysselsatta i den danska och svenska registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken.
Eftersom den aktuella konjunktursituationen – kraftigt fall sedan höstmånaderna 2008 samt en rejäl återhämtning huvudsakligen i Skåne under 2010 – inte är med i den registerbaserade statistiken, kompletteras situationsbeskrivningen med aktuella uppgifter från den danska och svenska arbetskraftsundersökningen (AKU). AKU är en enkätundersökning och därför enbart i begränsad utsträckning nedbrytbar på regional nivå. Ørestats databank redovisar harmoniserade AKU-data.
Ett annat och mycket besvärande problem är att arbetslöshetsstatistiken i de regionala och nationella rapporterna inte är jämförbara med varandra. Situationen kompliceras genom att den svenska AKU gäller som officiell arbetsmarknadsstatistik men inte den danska. Det är också omöjligt att jämföra den danska registerbaserade arbetslösheten med motsvarande register i Europa, eftersom den danska definitionen bygger på ett genomsnittvärde av den registrerade arbetslösheten räknat i timmar. Istället används i Ørestats databank en ny – harmoniserad – arbetslöshetsstatistik (se nedan).
- Sysselsättningsutveckling (RAS/RAMS) 2002-2008 Index 2002 = 100
Källa: Örestat
Sysselsättningen
Öresundsbron invigdes år 2000. Sedan dess har sysselsättningen ökat markant i hela Öresundsregionen, trots konjunktursvackan under åren 2002-2004 och den dramatiska nedgången mellan höstmånaderna 2008 och 2009. Men statistiken på båda sidor av sundet har svårt att fånga in arbetsmarknadens utveckling i sin helhet, eftersom Ørestats aktuella version av den registerbaserade arbetsmark-nadsstatistiken är från 2008. Den aktuella utvecklingen kompletteras därför med data från AKU.
2008 uppgick sysselsättningen enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstati-stiken till nästan 1,83 millioner personer inom regionen; därtill kommer 19 800 arbetspendlare över Öresund som inte är medräknade i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken . 19 100 pendlade från Skåne till Själland, 700 i motsatta riktning. 70 procent av regionens sysselsatta – motsvarande 1,29 miljoner personer – bodde då på den danska sidan och 30 procent eller knappt 0,55 miljoner på den svenska sidan av Öresundsregionen.
Mellan år 2003 och 2008 ökade sysselsättningen successivt med 107 900 personer eller 6,3 procent. Perioden kännetecknades också av ett högt kapacitetsutnyttjande och en markant nedgång av arbetslösheten. Ett tydligt trendbrott kan noteras för år 2008, då den krisartade utvecklingen i slutet av året överskuggar efterfrågan på arbetskraft i Öresundsregionen som helhet.
I likhet med befolkningsutvecklingen kan man även för sysselsättningsutvecklingen konstatera att den kraftigaste ökningen skett på den skånska sidan. Här har sysselsättningen ökat med 9,8 procent eller 48 800 personer. Den danska regiondelen redovisar en ökning på 4,8 procent motsvarande 59 000 personer.
Trendbrottet och den efterföljande krisartade utvecklingen framkommer tydligt i AKU:s siffermaterial. Till och med tredje kvartalet 2008 noterades en klar sysselsättningstillväxt för hela Öresundsregionen. Därefter har hela regionen genom-gått en kraftig avmattning (se diagram 4). De senaste – harmoniserade – AKU-siffrorna för fjärde kvartalet 2010 tyder dock på en imponerande sysselsättningsåterhämtning under 2010 på den svenska sidan av Öresundsregionen, medan utvecklingen fortsätter att stagnera på den danska sidan.
Den gynnsamma utvecklingen fram till 2008 har lett till att ungdomar och även marginaliserade grupper bland arbetssökande (invandrare, personer med funktionshinder) har fått en större chans att komma in på arbetsmarknaden. Även äldre arbetssökande har fått ett större incitament att stanna kvar på arbetsmarknaden.
Vad gäller sysselsättningen i åldersgruppen 60-64 år har tillväxten varit utomordentligt stor – 38 900 personer eller 43,8 procent mellan år 2003 och 2008. Antalet sysselsatta i åldersgrupperna 16-19 och 20-24 år har stigit till 49 300 eller 24,3 procent under denna period, medan övriga åldersgrupper redovisar en vari-erande utveckling. Den splittrade bilden kan förklaras med den underliggande demografiska utvecklingen. Andelen personer i åldersgruppen 16-24 år, 40-49 år, samt 60-64 år har ökat medan andelarna av de övriga åldersgrupperna har mins-kat under denna period.
- Sysselsättning efter ålder. Förändring 2002 - 2008
Källa: Örestat
Sysselsättningsgraden
En viktig samhällsekonomisk indikator är befolkningens förvärvsfrekvens eller sysselsättningsgrad – det vill säga den del av befolkningen som har ett arbete. Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken för basåret 2003 visar att 72,4 procent av befolkningen i åldrarna 16-64 år var förvärvsarbetande i Öresundsre-gionen som helhet. Fem år senare och efter en kraftig sysselsättningsuppgång mellan 2003 och 2008 låg kvoten på 74,2 procent – Öresundspendlare ej medräknade.
Statistiken redovisar dock en markant skillnad mellan den danska och svenska delen av Öresundsregionen. För 2008 beräknas 77,1 procent av befolkningen 16-64 år försörja sig via arbete på arbetsmarknaden på Själland, att jämföra med 68,1 procent i Skåne. Framför allt är sysselsättningsgraden mycket högre bland de yngre åldersgrupperna i den danska delen jämfört med den svenska delen av Öresundsregionen. T.ex. skiljer sig sysselsättningsgraden i åldersgruppen 16-19 år mellan Själland och Skåne med 59,5 procentenheter (76,6 procent på Själland resp. 17,1 procent i Skåne) och sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20-24 år med 20,6 procentenheter (72,0 procent på Själland resp. 52,6 procent i Skåne). Detta beror bl.a. på att Danmark har satsat på lärlingssystemet vid yrkesutbildning och lärlingar klassas som sysselsatta i statistiken.
- Sysselsättningsgrad efter ålder - 2008
Källa: Örestat
Åldersgruppen 60-64 år är däremot i högre grad aktiv på arbetsmarknaden i Skåne än i Danmark (54,7 procent resp. 38,5 procent), vilket kan förklaras med det danska ”efterlønsystemet”, som möjliggör för arbetstagare som fyllt 60 år, att dra sig tillbaka från arbetsmarknaden.
Arbetspendlingen över Öresund
– eller vad innebär en miss med 19 800 i sysselsättningsstatistiken?
Kompletteras den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken med gränspend-larna över Öresund uppgick antalet förvärvsarbetande i hela Öresundsregionen till 1,85 millioner sysselsatta år 2008 (nattbefolkning). Skåne hade 564 900 förvärvsarbetande, därav arbetspendlade 19 100 arbetstagare eller 3,4 procent från Skåne till Danmark. Malmö hade den absolut största utpendling till Danmark med 11 300 Öresundpendlare eller 8,4 procent av samtliga förvärvsarbetande. Pendlingen ökar för varje år. Enligt arbetsförmedlingens skattningar har arbetspendlingen i öst-västlig riktning överskridit 20 000 strecket trots sysselsättningsnedgången under 2009. I den andra riktningen är det mer eller mindre kon-stant 700 arbetspendlare.
Problemet är att de som pendlar till arbete i Danmark inte finns med i statistiken över förvärvsarbetande, vilket skapar ett växande mörkertal i Malmö och Skåne. Skåne har en relativt sett låg sysselsättningsgrad. I åldrarna 16-64 år var 68,1 procent förvärvsarbetande enligt den officiella statistiken. Men då räknar man inte med pendlarna över Öresund och man underskattar därför sysselsättningsgraden med 2,5 procentenheter. I Malmö var enbart 60,2 procent förvärvsarbetande. Räknas även Öresundspendlare in i antalet skulle sysselsättningsgraden öka med 5,9 procentenheter till 66,1 procent.
Motsvarande gäller för den danska sidan av Öresundsregionen: Framför allt i storstadsregionen Köpenhamn underskattas antalet sysselsatta med arbetsplats i regionen (dagbefolkning), vilket bland annat leder till missvisande prognoser vad gäller regionens framtida arbetskraftsförsörjning.
- Sysselsättningsutveckling (AKU) trend 2007 kv 4 - 2010 kv 4
Källa: Örestat (AKU)
Utvecklingen under 2008 och 2009
Ørestats aktuella version av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken är från 2008. Detta innebär att den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken enbart antyder trendbrottet i sysselsättningsutvecklingen, men inte visar den dramatiska utvecklingen i sin helhet under 2009 som drabbade arbetsmarknaden i Öresundsregionen i samband med den krisartade utvecklingen under hösten 2008. Redogörelsen kompletteras därför med aktuella uppgifter från den danska och svenska arbetskraftsundersökningen (AKU). AKU är en enkätundersökning och därför i mycket begränsad utsträckning nedbrytbar på olika åldrar eller regional nivå.
Enligt AKU inträffade en rejäl sysselsättningsnedgång under 2009 som drabbade hela arbetsmarknaden i Öresundsregionen som en konsekvens av finanskrisen under hösten 2008. De senaste – harmoniserade – AKU-siffrorna för fjärde kvartalet 2010 tyder dock på att en markant återhämtning på den svenska delen av Öresundsregionen under 2010, medan trenden nedåt fortsätter – men i dämpad takt – på den danska delen.
Arbetslösheten
Den harmoniserade arbetslöshetsstatistiken
Ørestats arbetslöshetsstatistik baseras på den svenska arbetsförmedlingens datalager och det danska centrala registret för arbetsmarknadsstatistik CRAM. Jämfört med de nationella dataregistren har rapportperioden förändrats till ett genomsnittsvärde under den tredje veckan av resp. rapportmånad. Den harmoniserade statistiken är en månadsstatistik och redovisar arbetslösa i åldrarna 18-64 år som är bosatta i Öresundsregionen.
I motsats till den danska registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken använder den svenska inte arbetskraften som en variabel. Därför redovisas den relativa arbetslöshe-ten i förhållande till befolkningen i åldrarna 18-64 år.
Under det tredje kvartalet 2010 var i genomsnitt cirka 73 300 personer utan arbete i Öresundsregionen som helhet, vilket motsvarar en arbetslöshet på 3,2 procent i förhållande till befolkningen i åldrarna 18-64 år. Under de senaste fem åren (dvs. mellan tredje kvartalet 2005 och 2010) minskade arbetslösheten med 20 400 personer eller 21,7 procent. Utvecklingen var dock inte rak. Under första delen av rapportperioden minskade arbetslösheten och nådde botten vid halvårs-skiftet 2008 innan trenden mycket hastigt vände uppåt.
Fördelat efter de båda regiondelarna var 56,0 procent (41 100) av Öresundsregio-nens arbetslösa hemmahörande i Själland tredje kvartalet 2010 och 44,0 procent (32 300) var hemmahörande i Skåne. Sett över hela femårsperioden (september 2005 och 2010) har arbetslösheten sjunkit i båda regiondelarna, men förbättring-en har skett i en klart snabbare takt på den danska sidan. Under denna period beräknas arbetslösheten ha sjunkit från 3,8 procent till 2,6 procent i Själland (motsvarande en minskningstakt på 30,1 procent) respektive från 4,9 procent till 4,3 procent i Skåne (motsvarande en minskningstakt på 7,8 procent).
- Arbetslöshet i procent av befolkningen. Utveckling (trend) mellan okt-05 - okt-10
Källa: Örestat
|
- Antal arbetslösa. Utveckling (trend) mellan okt-05 - okt-10
Källa: Örstat
|
Fördelas arbetslösheten efter åldersgrupper så är bilden för Själland och Skåne ganska samstämmig vad gäller de olika åldersgrupperna mellan 25 och 59 år. Arbetslösheten är något högre bland de yngre åldersgrupperna och lägre bland de äldre åldersgrupperna. Generellt sett har de åldersgrupper som etablerar sig på arbetsmarknaden den största andelen bland arbetslösa. De flesta lediga platser kräver yrkes-, eller åtminstone arbetslivserfarenhet, vilket de flesta arbetssökande som debuterar på arbetsmarknaden inte förfogar över. Den förhållandevis låga arbetslösheten bland äldre kan hänföras till att en del arbetstagare lämnar arbetsmarknaden redan innan de har uppnått pensionsåldern och därmed undviker att bli arbetslösa.
Störst är skillnaden mellan Själland och Skåne framför allt bland den yngsta och den äldsta gruppen. Skillnaden kan bl.a. förklaras med
- det danska lärlingssystemet och andra sysselsättningsskapande insatser för unga som underlättar att komma in på arbetsmarknaden.
- det s.k. efterlønsystemet som ger äldre löntagare möjlighet att dra sig tillbaka från arbetsmarknaden i förtid.
- Arbetslöshet efter ålder i procent av befolkningen - 2010 kv3
Källa: Örestat
Sammanfattning
Fram till halvårsskiftet 2008 noterades för Öresundsregionen en förhållandevis stor sysselsättningstillväxt, vilken har lett till att arbetslösheten nått bottennoteringar framför allt i den danska huvudstadsregionen. Som följd av den ekonomiska krisen har arbetsmarknaden i Öresundsregionen genomgått en kraftig avmattning mellan fjärde kvartalet 2008 och halvårsskiftet 2009. Under höstmånaderna 2009 har den dramatiska sysselsättningsnedgången gått in i ett något lugnare skede. Utvecklingen kan förklaras med att en markant återhämtning har skett på den svenska delen av Öresundsregionen under 2010, medan trenden nedåt fortsätter – men i dämpad takt – på den danska delen.
Visserligen har Öresundsregionens arbetsmarknad den värsta utförsbacken bakom sig. Fortfarande dominerar dock de dystra inslagen på den Öresundsregionala arbetsmarknaden, med en svag efterfrågan på arbetskraft och hög arbetslöshet.
- Sysselsättningen i Öresundsregionen efter bostadens belägenhet (nattbefolkning)
Fotnot: Arbetspendlingen över Öresund ej inräknad. Källa: Örestat<br />
- Arbetslösheten i Öresundsregionen
Källa: Örestat
