Gå till innehållet. | Gå till navigation

Kulturarbete och kulturkonsumtionen

Totalt sett finns det 78 000 respektive 107 000 sysselsatta inom kultursektorn i Danmark och Sverige.  Av dem arbetar 54 000 eller 29 procent i Öresundsregionen. I förhållande till den totala sysselsättningen i Danmark och Sverige motsvarar kultursektorn 2,9 respektive 2,5 procent. Av Öresundsregionens 1,75 miljoner sysselsatta arbetar 3,1 procent inom kultursektorn. I Region Hovedstaden och Stockholms län når andelen upp till 4 till 5 procent.

Kultursektorn som helhet omfattar här alla branscher  som ses som kulturrelevanta.  Eurostats beräkningar för EU25 visar att andelen kulturarbetare är 2,5 procent och för Danmark och Sverige 3,1 respektive 3,3 procent (2).  Enligt danska Kulturministeriet hade Danmark 64 000 kulturarbetare år 2003. 

Kulturarbetare i Öresundsregionen 1 jan. 2007 (1 000-tal)
Kulturarbetare i Öresundsregionen 1 jan. 2007 (1 000-tal)
Källa: Danmarks statistik och SCB. Øresundskomiteens beräkningar
Ladda ner bild|Zoom

Turismen ingår inte i siffrorna för kultursektorn, men i Öresundsregionen finns det ca 15 000 hotell- och 45 000 restauranganställda. Dessutom arbetar många i transportbranscher som är relevanta för turismen.

Inom kultursektorn arbetar endast en mindre andel med kulturella kärnaktiviteter. Antalet sysselsatta inom kulturella kärnaktiviteter är svårt att beräkna tvärs över danska och svenska uppgifter, men det är uppskattningsvis ca 23 000 i Öresundsregionen (se faktarutan). Det kan jämföras med att 31 procent av alla som arbetar med kulturella kärnaktiviteter i Danmark och Sverige arbetar i Öresundsregionen.
Koncentrationen i Öresundsregionen är stor vad gäller utgivning av böcker och veckotidningar samt film- och videoproduktion. Här har Öresundsregionen 40–50 procent av alla sysselsatta i Danmark och Sverige.

Kulturkonsumtionen

Kulturkonsumtionen består dels av invånarnas konsumtionskostnader, dels av statliga subventioner. I Sverige står staten, länen/regionerna och kommunerna för nästan en tredjedel av de samlade kostnaderna för att producera och konsumera kultur. År 2007 lade den offentliga sektorn i Danmark och Sverige generellt 1,5 respektive 1,1 procent av bruttonationalprodukten på aktiviteter inom kultur, sport, fritid och religion (3). För övrigt är kostnaderna för invånarnas privata konsumtion av kultur i Danmark och Sverige ca en fjärdedel högre än i EU-länderna generellt (4).

Den privata konsumtionen beräknas utifrån invånarnas kostnader för att delta i kultur- och fritidsaktiviteter samt för att anskaffa och konsumera kultur och medier.

I Öresundsregionen lägger hushållen årligen 34 miljarder SEK på kulturaktiviteter och det motsvarar 21 000 SEK per hushåll, vilket i sin tur motsvarar 7 procent av hushållens totala konsumtion. Konsumtionskostnaderna är generellt högst på den danska sidan av Öresund, men andelen av konsumtion som läggs på kultur är i princip lika stor på båda sidorna av Sundet. Hela 84 procent av hushållens kulturkonsumtion går åt till att anskaffa och konsumera kultur och medier, medan endast 9 respektive 7 procent av kulturkonsumtionen går till aktivt respektive passivt deltagande (t.ex. att spela fotboll och gå på bio). På den svenska sidan ligger fördelningen av kulturkonsumtionen dock mer på aktivt deltagande i kultur-, fritids- och sportaktiviteter.

Observera att siffrorna för konsumtionen måste tolkas mycket försiktigt, eftersom de utgår från relativt få observationer. De baseras dels på stickprov i de två länderna, dels på sammanvägda uppgifter om olika hushållsstrukturer. Aktivitetsutgifterna påverkas dessutom av statlig subventionering, vilken skiljer sig åt i de två länderna.

Medan par med barn lägger 28 000 SEK per år på kultur, är samma siffra för ensamstående endast 16 000 SEK oavsett om de har barn eller inte. Ensamstående med barn lägger jämförelsevis mest pengar på tidningar och tidskrifter, medan aktivt deltagande är mest utpräglat hos par, oavsett om de har barn eller inte.

Kulturkonsumtion i Öresundsregionen per år 2004–2006
Kulturkonsumtion i Öresundsregionen per år 2004–2006
Källa: Danmarks Statistik och SCB. Øresundskomiteens beräkningar
Ladda ner bild|Zoom

 

(2) Eurostat, EU Labour Force Survey, 2005

(3) Nordic Statistical Yearbook 2009

(4) Eurostat, Household Budget Survey – EU-15

Dokumentåtgärder