Forskning och utveckling

Innovationsprocessens första fas utgörs ofta av forskning och utveckling (FoU). Där skapas den kunskapsbas som krävs för att ta fram högkvalitativa och högteknologiska produkter, såväl varor som tjänster. Att FoU och kommersialiseringen av dess resultat sker inom en och samma region är dock långt ifrån självklart, vilket också kan påverka den regionala ekonomiska tillväxten. Den regionala avkastningen på gjorda FoU-investeringar beror på flera faktorer, bland annat på kompletteringar av FoU-verksamheten med andra ekonomiska aktiviteter utefter värdekedjan.; FoU-verksamhetens inriktning (grundforskning, tillämpad forskning eller experimentell utveckling); den regionala hemmamarknadens storlek samt tillgången på kapital. Även tidsfaktorn spelar en viktig roll eftersom framgångsrika innovationsprocesser många gånger kan ha en tidshorisont på flera decennier. I vilket fall är en specialiserad FoU-sektor av relevant storlek och kvalitet ett första steg till ekonomisk framgång i den moderna kunskapsekonomin.

Mätt med dessa mått intar Öresundsregionen en framskjuten plats i såväl Norden som i Europa (se även avsnittet Näringslivsstruktur). Det syns också i tillgången till kapital – och utländskt kapital – för att finansiera forskning och utveckling. Det kan också tilläggas att det allmänna klimatet för utländska investeringar i de nordiska länderna, och i Danmark i synnerhet, är ett av världens bästa.

FoU-investeringar

Investeringar i forskning och utveckling är ett centralt mått på regioners förmåga och engagemang för att höja kunskapsbasen. Detta är dock inte nödvändigtvis samma sak som kommersiell produktion av innovativa FoU-resultat. I Lissabonstrategin, som syftar till att göra EU till den globalt mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomin, är intensiteten i FoU-investeringar en av fjorton indikatorer för att mäta framgång. Målsättningen för 2010 är en investeringsnivå på minst 3 procent som andel av BNP, varav två tredjedelar skall finansieras genom näringslivet.

De nordiska länderna, bortsett från Norge, är tillsammans med Japan världsledande när det gäller de samlade FoU-satsningarna. Redan 2004 gjorde Sverige, Finland och Island FoU-satsningar som låg över Lissabonstrategins målsättningar. Danmark hade en lägre, men ändå beaktansvärd nivå. Dessa utgifter finansierades till nästan två tredjedelar av det inhemska näringslivet, vilket är en hög andel internationellt sett. Situationen liknar ungefär förhållandena i Förenta Staterna, Tyskland och Schweiz. Det är bara i Japan och Luxemburg som näringslivets finansi-eringsbidrag är större. Resterande investeringar kommer mestadels från offentliga källor inom länderna. I Danmark och Sverige är nästan var tionde FoU-krona en satsning från utlandet. På Island är andelen utländska FoU-investeringar ännu lite större.

FoU-intensitet i Europa och världen 2004

Källa: Eurostat, OECD. Preliminär data: DK, FR, NL. Estimat Eurostat: AT, DE och Nordregio: Norden. CH, CN, JP, NO, UK, US: 2003

Ladda ner bild|Zoom