Arbetsmarknaden
Sysselsättningen
Det är nu knappt tio år sedan Öresundsbron invigdes. Sedan dess har sysselsättningen ökat markant i hela Öresundsregionen, trots konjunktursvackan under åren 2002-2004 och den dramatiska nedgången mellan höstmånaderna 2008 och 2009. Men statistiken på båda sidor av Sundet har svårt att fånga in arbetsmarknadens utveckling i sin helhet, eftersom Örestats aktuella version av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken är från 2007. Den aktuella utvecklingen kompletteras därför med data från AKU.
2007 uppgick sysselsättningen enligt den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken till nästan 1,83 millioner personer inom regionen; därtill kommer 18 400 arbetspendlare över Öresund som inte är medräknade i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken1. 17 800 pendlade från Skåne till Själland, 600 i den motsatta riktningen. 70 procent av regionens sysselsatta – motsvarande 1,29 miljoner personer – bodde då på den danska sidan och 30 procent eller 0,54 miljoner på den svenska sidan av Öresundsregionen.
Mellan år 2002 och 2007 ökade sysselsättningen med 91 800 personer eller 4, 1 procent. Under denna period berördes arbetsmarknaden av en ekonomisk avmattning i början av femårsperioden. Men de negativa effekterna var lindrigare jämfört med övriga landsdelar i Danmark respektive i Sverige. Den följande konjunkturuppgången (mellan 2004 och 2007) resulterade i en stark sysselsättningstillväxt, högt kapacitetsutnyttjande och en markant nedgång av arbetslösheten.
I likhet med befolkningsutvecklingen kan man även för sysselsättningsutvecklingen konstatera att den kraftigaste ökningen skett på den skånska sidan. Här har sysselsättningen ökat med 5,2 procent eller 38 100 personer. Den danska regiondelen redovisar en ökning på 3,6 procent motsvarande 53 700 personer.
Den kraftiga efterfrågan på arbetskraft har lett till att ungdomar och även marginaliserade grupper bland arbetssökande (invandrare, personer med funktionshinder) har fått en större chans att komma in på arbetsmarknaden. Även äldre arbetssökande har fått ett större incitament att stanna kvar på arbetsmarknaden.
Vad gäller sysselsättningen i åldersgruppen 60-64 år har tillväxten varit utomordentligt stor – 39 400 personer eller 46,1 procent mellan år 2002 och 2007. Antalet sysselsatta i åldersgrupperna 16-19 och 20-24 år har stigit till 28 600 eller 13,9 procent under denna period, medan övriga åldersgrupper redovisar varierande trender beroende på den underliggande demografiska utvecklingen (se diagram nedan)
Arbetsmarknadsstatistik – fakta och problem
Örestats registerbaserade arbetsmarknadsstatistik bygger på den nationella registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAS: Danmarks statistik (Dst) och RAMS: Statistiska Centralbyrån (SCB)). Populationen i RAS är den folkbokförda befolkningen i Danmark den 1 januari respektive år. I RAMS är populationen folkbokförda i Sverige 31 december. Därför benämns statistiken med olika årsuppgifter i Danmark och Sverige. De senaste versionerna som används i Örestat är RAS 2008 och RAMS 2007. I Öresundsstatistiken är RAS anpassat till RAMS, vilket innebär att siffrorna som avser den danska Öresundsdelen är publicerad med ett års fördröjning jämfört med den officiella danska statistiken.
RAS/RAMS exkluderar gränspendlare från arbetskraften, vilket innebär att sysselsätt-ningen blir missvisande i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. De senaste, officiella pendlingsuppgifterna är från 2007 och då pendlade 17 800 arbetstagare från Skåne till Danmark. Dessa Öresundpendlare är inte medräknade när SCB redovisar sysselsättningen efter bostadens belägenhet (nattbefolkning) för Skåne. Likaså saknas dessa i den danska arbetsmarknadsstatistiken, när DSt beräknar antalet sysselsatta efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning). Även de cirka 600 arbetspendlare som rör sig från Danmark till Sverige statistikförs inte som sysselsatta i den danska och svenska registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken.
Eftersom den aktuella konjunktursituationen – kraftigt fall sedan höstmånaderna 2008 samt viss återhämtning under de senaste månaderna – inte är med i den registerbaserade statistiken, kompletteras situationsbeskrivningen med aktuella uppgifter från den danska och svenska arbetskraftsundersökningen (AKU). AKU är en enkätundersökning och därför enbart i begränsad utsträckning nedbrytbar på regional nivå. Örestats databank redovisar harmoniserade AKU-data.
Ett annat och mycket besvärande problem är att arbetslöshetsstatistiken i de regionala och nationella rapporterna inte är jämförbara med varandra. Situationen kompliceras genom att den svenska AKU gäller som officiell arbetsmarknadsstatistik men inte den danska. Det är också omöjligt att jämföra den danska registerbaserade arbetslösheten med motsvarande register i Europa, eftersom den danska definitionen bygger på ett genomsnittsvärde av den registrerade arbetslösheten räknat i timmar. Istället används i Örestats databank en ny – harmoniserad – arbetslöshetsstatistik (se nedan).
Sysselsättningsgraden
En viktig samhällsekonomisk indikator är befolkningens förvärvsfrekvens eller sysselsättningsgrad – det vill säga den del av befolkningen som har ett arbete. Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken för basåret 2002 visar att 72,7 procent av befolkningen i åldrarna 16-64 år var förvärvsarbetande i Öresundsregionen som helhet. Fem år senare och efter en kraftig konjunkturuppgång mellan 2003 och 2007 låg andelen på 74,9 procent – Öresundspendlare ej medräknade.
Statistiken redovisar dock en markant skillnad mellan den danska och svenska delen av Öresundsregionen. För 2007 beräknas 77,7 procent av befolkningen 16-64 år försörja sig via arbete på arbetsmarknaden på Själland, att jämföra med 68,9 procent i Skåne. Framför allt är sysselsättningsgraden mycket högre bland de yngre åldersgrupperna i den danska delen jämfört med den svenska delen av Öresundsregionen (se diagram sid. 29). T.ex. skiljer sig sysselsättningsgraden i åldersgruppen 16-19 år mellan Själland och Skåne med mer än 53 procentenheter (69,9 procent på Själland resp. 16,9 procent i Skåne) och sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20-24 år med 20,7 procentenheter (76,3 procent på Själland resp. 55,6 procent i Skåne). Detta beror bl.a. på att Danmark har satsat på lärlingssystemet vid yrkesutbildning och lärlingar klassas som sysselsatta i arbetsmarknadsstatistiken. Gruppen 60-64 år är däremot i högre grad aktiv på arbetsmarknaden i Skåne än i Danmark (62,9 procent resp. 44,0 procent), vilket kan förklaras med det danska ”efterlønsystemet”, som möjliggör för arbetstagare som fyllt 60 år, att dra sig tillbaka från arbetsmarknaden.
Arbetspendlingen över Öresund – eller vad innebär en miss med 18 400 i sysselsättningsstatistiken?
Kompletteras den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken med gränspendlarna över Öresund uppgick antalet förvärvsarbetande i hela Öresundsregionen till 1,85 millioner sysselsatta år 2007 (nattbefolkning). Skåne hade 562 000 förvärvsarbetande, därav arbetspendlade 17 800 arbetstagare eller 3,2 procent från Skåne till Danmark. Malmö hade den absolut största utpendling till Danmark med 10 700 Öresundpendlare eller 8,4 procent av samtliga förvärvsarbetande. Pendlingen ökar för varje år. Enligt arbetsförmedlingens skattningar har arbetspendlingen i öst-västlig riktning med god marginal överskridit 20 000 strecket trots fjorårets efterfrågeförsvagning. I den andra riktningen är det mer eller mindre konstant 600 arbetspendlare.
Problemet är att de som pendlar till arbete i Danmark inte finns med i statistiken över förvärvsarbetande, vilket skapar ett växande mörkertal i Malmö och Skåne. Skåne har en relativt sett låg sysselsättningsgrad. I åldrarna 16-64 år var 68,9 procent förvärvsarbetande enligt den officiella statistiken. Men då räknar man inte med pendlarna över Öresund och man underskattar därför sysselsättningsgraden med 2,3 procentenheter. I Malmö var enbart 60,9 procent förvärvsarbetande. Räknas även Öresundspendlare in i antalet skulle sysselsättningsgraden ökar med 5,7 procentenheter till 66,6 procent.
Motsvarande gäller för den danska sidan av Öresundsregionen: Framför allt i storstadsregionen Köpenhamn underskattas antalet sysselsatta med arbetsplats i regionen (dagbefolkning), vilket bland annat leder till missvisande prognoser vad gäller regionens framtida arbetskraftsförsörjning.




